Att bo i bostadsrätt
Äger du din lägenhet? Många som köpt en bostadsrätt tror också att de äger den. Onekligen lätt att tro, med tanke på priset man får betala för en lägenhet idag. När du ”köper” en bostadsrätt så överlåter den tidigare innehavaren sin andel i föreningen till dig. Innan överlåtelsen är klar så måste du bli antagen som medlem i föreningen. Detta beslut fattas av föreningens styrelse. Men faktum är att den fysiska lägenheten äger bostadsrättsföreningen, medlemmen äger dispositionsrätten.
Varje månad betalar du en avgift till föreningen (motsvarande hyra i hyresrätt). Avgiften ska täcka föreningens kostnader för underhåll, drift, räntor och amorteringar.
Dispositionsrätten
Dispositionsrätten är en rätt att förfoga över lägenheten, inom de ramar som bostadsrättslagen och bostadsrättsföreningens stadgar ger. Vi äger och förvaltar våra bostäder gemensamt. Som medlemmar i föreningen svarar vi kollektivt för föreningens ekonomi, lån t ex.
Vem ansvarar för vad?
Som boende i en bostadsrättslägenhet är du själv ansvarig för ”innanmätet” i din lägenhet. Det är du som ska ombesörja att badrummet är i gott skick och att köket håller den standard du önskar. Önskar du vissa kabelkanaler är det du som beställer det via kabel-tv bolaget. Surfa gärna in på http://hotpot.se/hsb-ansvar-brf-brh.htm#6 för vidare info.
Föreningen har ansvaret för resten av byggnaden, men har även vissa skyldigheter inne i din lägenhet.
Du, tillsammans med övriga medlemmar, väljer på årsstämman en styrelse som ansvarar för det löpande arbetet i föreningen. Större och kostsamma beslut bör fattas på årsstämman. Det är viktigt att inse att alla medlemmar har ett ansvar för att fastigheten sköts. En god ekonomi innebär ett tryggt boende.
Medlemsprövning
Principen om ”öppenhet” gäller generellt för bostadsrättsföreningar. Det finns dock föreningar med särskilda så kallade insållningsklausuler i sina stadgar och då gäller givetvis dessa och medlemskretsen kan då kraftigt begränsas. Exempel på sådana klausuler kan vara krav på att förvärvaren ska ha uppnått viss lägsta ålder för att bli medlem, till exempel minst 55 år för medlemskap i seniorförening, eller att förvärvaren ska tillhöra en viss yrkesgrupp.
Det vanliga är dock att inga andra krav ställs på medlemskapet än att den sökande ska vara skötsam. I det begreppet ligger både skötsamhet avseende allmän vandel och skötsamhet vad gäller förmågan att betala avgiften till föreningen. Det som ska prövas i ekonomiskt hänseende är om det är sannolikt att förvärvaren kan göra rätt för sig mot föreningen. Dokumenterad dålig betalningsförmåga, till exempel betalningsanmärkningar, skatteskulder, skulder hos kronofogdemyndigheten kan utgöra ”bevis” på bristande betalningsförmåga och i allvarliga fall vara skäl till att neka medlemskap. Det kan därför vara lämpligt att begära en kreditupplysning och den vägen bilda sig en uppfattning om den ekonomiska skötsamheten. Är man osäker kan det vara lämpligt att kontrollera också med skatte- och kronofogdemyndighet, vars register är offentliga. Det ställs inga krav på att den blivande medlemmen ska kunna uppvisa viss regelbunden inkomst från förvärvsarbete. Men avsaknad av förvärvsinkomst i kombination med allvarligare betalningsanmärkningar kan vara tillräckligt för att stänga någon ute från föreningen.
Tänk på att många förvärvare idag lånar stora summor till sin bostadsrätt. Har banken beviljat lån är det inte sannolikt att köparen har så svag ekonomi att medlemskap på den grunden inte skulle kunna beviljas. Den som nekats medlemskap kan få saken prövad i hyresnämnden. Erfarenheten visar att det krävs allvarlig misskötsamhet för att hyresnämnden inte ska bevilja medlemskap, till exempel omfattande boenderelaterade skulder som dessutom fortfarande är obetalda vid prövningen i nämnden. Styrelsen bör alltså tydligt kunna motivera sitt beslut.
När det gäller sökandens skötsamhet kan man vidare tänka sig att vid behov ta referenser för att få en tydligare bild av den blivande medlemmen, genom kontakt med tidigare hyresvärd eller bostadsrättsförening som kan ge indikationer på uppförandet hos personen i fråga.
Det är inte tillåtet att utestänga någon från medlemskap i en bostadsrättsförening på den grunden att viss inkomst eller viss förmögenhet krävs eller på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskrimineringslagstiftningen har skärpts under senare år och Sverige har också antagit ny lagstiftning på området som vilar på EU-direktiv.
Som medlem kan föreningen, om stadgarna tillåter det, anta juridiska personer. Frågan om det är lämpligt för en bostadsrättsförening att ha juridiska personer har debatterats och många föreningar föredrar att inte ha andra än fysiska medlemmar. Detta då bl a det direkta engagemanget i föreningsfrågorna ofta uteblir eftersom det inte är fråga om ett ”direktägande”, dvs den som använder lägenheten är inte den som är registrerad innehavare av bostadsrätten.
Bostadsrättslagens bestämmelser utgör numera också ett stöd för föreningar som inte alls vill ha juridiska personer som medlemmar. Föreningen bestämmer fritt om medlemskap och kan säga nej till juridisk person utan närmare motivering.
Styrelsens beslut kan inte överklagas.
